Loftys Duncan

Skulle igentligen ridit Pendenc idag, men när Helen började jämra sig om att rida Duncan kunde jag inte låta bli att fråga om hon ville byta. Dels för att jag tyckte det var så roligt att rida ponny igår och dels för att han är en Lofty, och inte vilken Lofty som helst utan en av Roderics söner.

Ridningen gick sådär, han är väldigt lik sin far och bror Non-stop. Gör nästan vad som helst för att slippa jobba. Men då och då fick jag till det, eftersom jag vet att han kan så kämpade jag varje sekund för att få honom att jobba och göra som jag ville. Det slutade med att Malin tyckte JAG jobbade för mycket, hon tyckte jag skulle konsentrera mig på en sak i tagen.


En väldigt vacker bild på Duncan

Kommentarer
Postat av: Anonym

Ja Erika, fattigdom är aldrig fel. Speciellt inte på sommaren när det finns en massa kul att göra. Jag tycker vi ska skita i allt och starta det där kattpensionatet som vi tänkte, det skulle ju gå så bra!!!

2009-05-20 @ 15:50:37
Postat av: Malin

Om du inte såg mitt namn på den förra kommentaren så var det jag som skrev den.. /malin

2009-05-20 @ 15:51:28
URL: http://malinleander.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0